Bruno Mathsson fåtöljer

Hans far, Karl Mathsson, var snickare och därför var Brunos karriärval troligtvis inte särskilt svårt. Bruno fick aldrig någon teoretisk utbildning, men blev upplärd i sin fars fabrik, där företrädesvis klassiska möbler konstruerades. Genom diverse möbeltidningar, som han lånade från Röhsska Konstslöjdmuseet i Göteborg, fick han snart upp ögonen för de funktionalistiska idealen.

Den första stolen som Mathsson ritade var Gräshoppan. Den hade böjd träram och sits av sadelgjord och ritades 1931 på beställning av Värnamo lasarett. Stolarna uppskattades dock varken av personalen eller patienterna och stuvades genast undan på lasarettets vind. Mathsson gav sig dock inte och fortsatte att utforska sittandets mekanik såväl praktiskt som teoretiskt. År 1936 fick Mathsson möjlighet att ställa ut sina möbler på en separatutställning på Röhsska Konstslöjdmuseet. Utställningen innebar ett genombrott och Mathsson inbjöds att delta i världsutställningen i Paris året därpå. Framgångarna innebar hektiska år för det lilla familjeföretaget som sålde det mesta av sin produktion på export. Andra världskrigets utbrott 1939 satte dock stopp för expansionen och Mathsson blev hänvisad till den mer svårflörtade inhemska marknaden. Mathsson fortsatte dock att utveckla sina produkter och börja även designa praktiska och utfällbara matbord. Under denna tid tog han fram den klassiska vilstolen Pernilla 2 (1944) och liggstolen Pernilla (1945), döpt efter DN-journalisten Pernilla Tunberger som besökt honom för en intervju 1943. Den viktigaste kvinnan i hans liv, hans fru Karin Swärd, fick också en möbel uppkallad efter sig. Den stoppade fåtöljen Karin hade förkromat stativ och presenterades 1969.

Bruno Mathsson är en av Sveriges internationellt mest kända formgivare. Sedan 1964 visas hans möbler på en permanent utställning på Bella Center i Köpenhamn. Han fick ett flertal utmärkelser, bland andra Svenska Slöjdföreningens Gregor Paulsson-statyett (1955), Prins Eugens guldmedalj (1965), Riddare av Vasaorden (1967), medlem av The Royal Society of Art, London (1978) samt tilldelad professors namn av svenska regeringen (1981).

Förutom stolar, fåtöljer och bord konstruerade Mathsson även 35 så kallade glashus i Sverige, Danmark, Nederländerna och Portugal. Flera av dessa hade ett patenterat fönstersystem – Bruno Pane – vilket möjliggjorde stora öppna väggytor. Bruno Mathssons sommarhus i Frösakull i Halmstad, byggt 1960, är sedan 2007 byggnadsminnesförklarat.

För mer information om hans första glashus, möbler med mera – se Bruno Mathsson Center.